badkalas

Hurra, hurra! En prins är firad och mycket nöjd. Mamman med...
Lindrigt att slippa både städning före och efter kalas och sen slippa hitta på en massa aktiviteter under kalaset. Här badades det och fikades och sen var det klart! Smidigt!!!! Nu återstår bara vuxenkalasen som prinsen kallade dem när vi berättade vilka som skulle komma sen och fira.
    
Prinsessa med spräckt trumhinna efter öroninfammationen fick inte bada

Vi höll oss dessutom friska ända fram och förhoppningsvis i fortsättningen med... (peppar, peppar).
 Jag skrev ju att vi tog det säkra före det osäkra och hade barnen hos farmor i torsdags. Gissa vem som ringde och hade magsjuka på fredagen... Jag har varit inbillningssjuk ända sen dess! För nog var jag väl ändå lite orolig i magen och helt klart illamående...i kombination med ångest över att kanske behöva ställa in kalaset. Logiskt sett fattar även jag att det är större risk att barnen blir sjuka som faktiskt varit med farmor och att jag borde hålla koll på dem i stället för känna efter hur jag mår men det hjälper inte.
Först när kalaset var igång gick illamåendet över och nu är det lugna puckar. Har to m klämt ett skrovmål som belöning efteråt. Denna sanslösa noja över det okontrollerbara. I mitt fall är magsjuka min totala fasa.
Har lärt mig leva med detta men inte är det kul. Att vara halvsjuk och illamående i flera dagar för man oroar sig för att bli illamående och spy är ju jättelogiskt!!!
Samma blir det när vi ska resa nånstans. Alltid sjuk, ont i huvudet eller halvdöende tills vi sitter på bussen, i bilen eller på planet och jag inte kan backa ur längre. No return är liksom enda botemedlet.
Kommer fortfarande ihåg skolresan i 6:an då jag var jättesjuk och grät av huvudvärk. Fem minuter efter bussen gått blev jag frisk...
Numera så har man ju fattat att det går över så fort man kommer i väg.
Så vet ni ännu en hemlighet... jag är ett "sjukligt" kontrollfreak....(haha)


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0