sur som en citron
Min prins har kommit i suraråldern. Intressant detta...
Han kan verkligen konsten att se sur ut. Armarna om kroppen, ögonbrynen nere vid näsroten skrikandes:
- jag vill som jag vill som jag vill så det så!
Eller igår hos mormor då han borrade in huvudet i ett hörn(en variant på storken) och surade. När jag frågade varför så svarade han att han ville se på bolibompa. Han hade inte ens frågat om han fick se utan surade i förebyggande! Herregud!!! Lite söt är han allt ändå, fast man inte får skratta kan jag inte låta bli lite i smyg....
Hihi.. Ja det är lite lätt att va liten i den stora världen...Fin fin blogg du har !!! Visst får vi komma till er för ett ute & inne reportage när altanen är klar ? Det blir ju hur tjusigt som helst av bilderna att dömma:)!!!! Ha det gott i sommarvärmen/ Kram Maria
